Vichy

Igår var det då begravning för moster.
Usch, jag grät floder. Hemskt var det!
Men jag klarade hela sången utan att bryta ihop.
Fick fästa blicken på mosters kista - det var ju till henne jag sjöng.
Nu är inte bland oss fysiskt, men ändå levande för mig.
Vila i frid våran kämpe <3











Ett stort tack till Kim som ställde upp också, tack!

Hoppas alla får en toppenkväll, jag ska snart försöka sova.
För imorgon blir det att gå upp klockan tre, göra mig i ordning och åka
mot skavsa runt klockan fyra. Därifrån bär det av till Tyskland!
Får se hur mycket det blir till att blogga där.
Pussar och kramar så länge iallafall.