Vichy

För att göra en lång historia kort.
Jag har ju egentligen en hel del saker att berätta,
men det orkar jag ärligt talat inte göra.

Har varit uppe i Norrland i en vecka. De va gött.
Vännes en dag, sen åkte vi upp till en stuga
mitt ute i ingenstans längre upp än Umeå.
Och sen tillbaka till Vännes men denna gång
sov vi två nätter på Elin & Roger's restaurant Quattro.

Och en dag fick vi för oss att ta skotern ner till skön
och pimpla. Bara det att på vägen hem hade vi inte
särskilt mycket bensin, så alla fick skjuts över sjön,
en & en. Sofie's mamma och lilla Evelina på 6 år åkte först.
Då jag var stelfrusen om mina fötter fick jag åka tvåa.

Bara det att jag har världens sämsta lokalsinne som
de flesta som känner mig förmodligen vet.
Jag klev av och började vandra uppåt. Ett fel bara: Jag
svängde in på nån väg där jag såg fotsteg och trodde
att jag var jätte duktig och hade hittat rätt.
Bara det att jag var helt ute och cyklade!
Gick in i skogen för såg fotsteg och trodde dom hade genat.

Dock var jag helt fel ute, jag var vilse!
Var jag än kollade var det skog, skog & åter skog.
Jag bröt ihop och hann tänka ut minst 10 sätt jag skulle dö på.
Bli uppäten av vargar, björnar, lo djur, bli skjuten av en jägare,
frysa ihjäl osv. Det var hemskt, och till råga på allt var det mörkt.
Jag är såå mörkrädd!

Roger kom iallafall och räddade mig efter typ 1 - 2 timmar
och hjälp va frusen jag var efter att ha pulserat knähög
snö och ramlat med ansiktet före i snön flera gånger.
Inte hade tele2 comviq någon mottagning heller..
Lyckat Veronica!

Igår kom jag hem ett, sov hos Sofie och imorse blev det upp
sju för att lämna tillbaka den lilla trånga bilen vi åkte i från 13.00 - 01.00.
Träffade Sofie en stund innan hon åkte mot Vårgårda, miss her already!
Nu ska jag umgås med Nike. Bilder kommer!
Puss på't!