En Veronica på rymmen
Jaha, igår blev det att kolla på fotbollsgalan.
Efter den satte ett bråk mellan mig och pappa igång, orkar inte förklara i detalj men bråket slutade med att han tog mina nycklar, mitt bankkort och kastade sedan ut mig vid tolv taget på natten, upprörd och arg så att bara tårarna sprutade och gick jag omkring i stan. Helt virrig , visste inte var jag skulle, gick omkring bara.
Det hela slutade med att jag frös, grät och var så fucking förbannad att det drev mig på vansinnet, i ett sista försök att slippa sova ute ringde jag min kusin, i hopp om att hon skulle vara vaken. Det var hon, kände mig lite löjlig där jag gick o pep ut några meningar. Tills sist ringde hon en kompis och bad henne skjutsa ut mig till henne.
Där fick jag sova denna natt.
Väl där - runt 1 så satt vi ute och pratade. Ända till fyra, då min kusin kom på att vi kanske skulle sova med tanke på att jag skulle upp typ sex - halv sju på morgonen.
Väl i sängen låg vi o snackade om folk som går i sömnen, ända till fem - halv sex, då jag kom på att jag bara hade en timme kvar o sova.. Allt blev såå lyckat igår.
Idag - Tisdag
Blev att åka hem efter skolan för att få min vaccinationslapp för svininfluensan ifylld.
Innan jag skulle åka varnade johanna mig för att han kanske inte skulle släppa ut mig igen, dum som jag är trodde jag ju att allt va lugnt eftersom jag hade smsat honom och sagt att jag inte orkar längre och att vi måste vara ifrån varandra lite så jag får smälta allt.
Väl hemma visade det sig att Johanna hade rätt, han tänkte inte släppa ut mig. SHIT tänkte jag. Jag hoppar fan ut genom fönstret om det skiter sig, även fast de e tre våningar...
Han ville att vi skulle reda ut allt o skriva massa jävla skit listor, trots att jag gång på gång sa till honom "jag är inte redo för dehär än, låt mig få smälta detta"
Vaccinationslappen vägrade han fylla i förens vi hade gjort allt o ut skulle jag inte få komma idag. Så jag försökte, liksom gå halva vägen var. Men han vägrade fortfarande att skriva på den. Fast att jag hade skrivit massor av det vi sa o vi hade diskuterat.
Det slutade med att jag gick in i mitt rum, satte på mig skorna, väskan, smög ut i hallen och sen chansade jag.
Jag tog sats satte igång o springa, tog min jacka i farten o fort som fan ner för trapporna!
Jag hörde hur pappa öpnade dörren o när jag väl var ute tyckte jag att jag såg pappa, i sin svarta jacka, i hög fart mot mig. Men jag hade brottom till bussen så kunde itne ödsla tid på sånt, om jag sedan hade stannat o det var han så kanske han skulle komma ikapp mig, då vet man aldrig vad som skule hända.
Så nu sitter jag hemma hos johanna, officiellt på rymmen...
PS. I LOVE YOU JOHANNA :) Tack för att du finns, du är underbar, så grym och så otroligt bra! <3 <3
---------------------------------------
You're my only hope'
Efter den satte ett bråk mellan mig och pappa igång, orkar inte förklara i detalj men bråket slutade med att han tog mina nycklar, mitt bankkort och kastade sedan ut mig vid tolv taget på natten, upprörd och arg så att bara tårarna sprutade och gick jag omkring i stan. Helt virrig , visste inte var jag skulle, gick omkring bara.
Det hela slutade med att jag frös, grät och var så fucking förbannad att det drev mig på vansinnet, i ett sista försök att slippa sova ute ringde jag min kusin, i hopp om att hon skulle vara vaken. Det var hon, kände mig lite löjlig där jag gick o pep ut några meningar. Tills sist ringde hon en kompis och bad henne skjutsa ut mig till henne.
Där fick jag sova denna natt.
Väl där - runt 1 så satt vi ute och pratade. Ända till fyra, då min kusin kom på att vi kanske skulle sova med tanke på att jag skulle upp typ sex - halv sju på morgonen.
Väl i sängen låg vi o snackade om folk som går i sömnen, ända till fem - halv sex, då jag kom på att jag bara hade en timme kvar o sova.. Allt blev såå lyckat igår.
Idag - Tisdag
Blev att åka hem efter skolan för att få min vaccinationslapp för svininfluensan ifylld.
Innan jag skulle åka varnade johanna mig för att han kanske inte skulle släppa ut mig igen, dum som jag är trodde jag ju att allt va lugnt eftersom jag hade smsat honom och sagt att jag inte orkar längre och att vi måste vara ifrån varandra lite så jag får smälta allt.
Väl hemma visade det sig att Johanna hade rätt, han tänkte inte släppa ut mig. SHIT tänkte jag. Jag hoppar fan ut genom fönstret om det skiter sig, även fast de e tre våningar...
Han ville att vi skulle reda ut allt o skriva massa jävla skit listor, trots att jag gång på gång sa till honom "jag är inte redo för dehär än, låt mig få smälta detta"
Vaccinationslappen vägrade han fylla i förens vi hade gjort allt o ut skulle jag inte få komma idag. Så jag försökte, liksom gå halva vägen var. Men han vägrade fortfarande att skriva på den. Fast att jag hade skrivit massor av det vi sa o vi hade diskuterat.
Det slutade med att jag gick in i mitt rum, satte på mig skorna, väskan, smög ut i hallen och sen chansade jag.
Jag tog sats satte igång o springa, tog min jacka i farten o fort som fan ner för trapporna!
Jag hörde hur pappa öpnade dörren o när jag väl var ute tyckte jag att jag såg pappa, i sin svarta jacka, i hög fart mot mig. Men jag hade brottom till bussen så kunde itne ödsla tid på sånt, om jag sedan hade stannat o det var han så kanske han skulle komma ikapp mig, då vet man aldrig vad som skule hända.
Så nu sitter jag hemma hos johanna, officiellt på rymmen...
PS. I LOVE YOU JOHANNA :) Tack för att du finns, du är underbar, så grym och så otroligt bra! <3 <3
---------------------------------------
You're my only hope'
Kommentarer
Trackback
