Kärlek är nog den värsta känslan, om det inte blir som man önskat.
Att vara kär gör så ont, jag tror aldrig jag har upplevt den känslan förrut.
Visst har man sagt att man är kär, men jag tror inte man blir det
fullt så många gånger i sitt liv som man vill påstå, iallafall inte "riktigt" kär..
Jag vet att det aldrig kommer bli vi och det gör mig bara besviken,
jag vill kunna säga att "han är bara min"
Men det kommer aldrig bli så..
Men om jag aldrig hade träffat dig.. Så skulle ju allt, iallafall känslosamt vara så mycket enklare?
Men du är ju så bra, ja ärligt talat bäst, så att gå miste om att träffa dig
skulle vara en förlust.. Jag lär mig väll med tiden, jag måste bara smälta,
acceptera och försöka tolka dig på rätt sätt. Vad vill du egenligen med allt det som
du har gjort för mig? Jag vill bara ha ett svar, men den frågan är och förblir nog obesvarad'
Nu ska jag dunka huvudet i kudden, sov ju som sagt bara en timme inatt.
Kändes som jag precis han lägga huvudet på kudden så ringde mitt alarm
- det var dags att gå upp, vill bara ligga kvar, sova vidare, sova bort hela livet.
Bara få leva i den där dröm världen, där du bara är min.
Godnatt!
